Rutavdrag
Rutavdraget, som är en skattereduktion, får utnyttjas för följande arbeten:
Den subvention som rut- och rotavdragen innebär är riktad mot arbete och avdragen omfattar därför bara kostnader för arbete, inklusive moms, och inte kostnader för material, utrustning och resor.
Taket för rutavdrag
För dig som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång får den sammanlagda skattereduktionen för rut- och rotarbeten som högst uppgå till 50 000 kr per år. För dig som är yngre innebär taket för rutavdrag att av maximala 50 000 kr för rut- och rotavdrag får högst 25 000 kr avse sådant arbete som inryms i rutavdraget.
Taket höjs
Regeringen föreslår nu att taket för rutavdrag höjs från 25 000 kr till 50 000 kr för dig som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång.
Ikraftträdande
Den föreslagna lagändringen träder i kraft den 1 juli 2019. Den ska dock gälla för hela beskattningsåret 2019. För dig som har skattepliktig förmån av hushållsarbete tillämpas ändringen på förmån som du erhåller efter den 30 juni 2019.
Proposition 2018/19:89
Enligt nuvarande regler betalar du särskild löneskatt som uppgår till 6,15 procent på inkomst av aktiv näringsverksamhet om du vid beskattningsårets ingång var 65 år eller äldre eller om du tar ut hel allmän ålderspension (förtida uttag av hel inkomstpension/tilläggspension och hel premiepension) under hela året.
Är du anställd betalar din arbetsgivare särskild löneskatt med 6,15 procent på din lön, arvode och förmåner om du vid beskattningsårets ingång var 65 år eller äldre.
Det innebär att de totala arbetsgivaravgifterna respektive egenavgifterna för dig som är äldre eller tar ut hel allmän ålderspension, för närvarande uppgår till 16,36 procent för dig som är född 1938 eller senare och 6,15 procent om du är född 1937 eller tidigare.
Slopad särskild löneskatt
Regeringen föreslår i en proposition att den särskilda löneskatten på 6,15 procent som betalas på arbetsinkomster för dig som är äldre ska slopas.
Det innebär att om du är född 1937 eller tidigare så försvinner avgifterna helt. För dig som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång blir egenavgifterna och arbetsgivaravgifterna 10,21 procent. Det gäller även för dig som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och tar ut hel allmän ålderspension under hela året.
Ikraftträdande
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och ska tillämpas för första gången på lön eller annan ersättning som betalas ut efter den 30 juni 2019 samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet efter det datumet.
Om din inkomst av aktiv näringsverksamhet omfattar hela året kommer inkomsten att fördels med lika delar före och efter ikraftträdandet om du inte visar annat.
Proposition 2018/19:82
Moms på trycksaker
Idag är momsen sex procent på trycksaker under förutsättning att de inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam. Den lägre momsen gäller följande varor:
Momsen för motsvarande tjänster i digital form uppgår för närvarande till 25 procent.
Digitala publikationer
Regeringen föreslår i en proposition att momsen sänks till sex procent på produkter som tillhandahålls digitalt och motsvarar böcker, tidningar och tidskrifter samt andra liknande produkter som i dag beskattas med sex procent. Produkter som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam eller helt eller huvudsakligen består av rörlig bild eller hörbar musik omfattas inte av förslaget.
Gränsdragning
Vilka produkter som ska omfattas av den lägre momssatsen får enligt regeringen avgöras från fall till fall. Men utgångspunkten är att de produkter som tillhandahålls digitalt ska ha samma användningsområde som motsvarade tryckta produkter. Det innebär att det främst är produkter som består av text och är avsedda för egentlig läsning som omfattas. Men momssänkningen ska även gälla publikationer som består av inläst text och som är avsedda för lyssning.
Enligt förslaget saknar det betydelse om det redaktionella innehållet tillgängliggörs i digital form som en onlinetjänst eller som en nedladdningsbar digital tidning. Även tjänster som ger rätt att läsa eller lyssna på digitala publikationer under en prenumerationsperiod ska omfattas av sänkningen. Detsamma bör som utgångspunkt även gälla databaser som vänder sig till vissa yrkeskategorier och består av till exempel böcker och annat referensmaterial.
Däremot omfattas inte digitala produkter som har ett betydligt större användningsområde jämfört med motsvarande tryckt produkt. Som exempel nämns kartor som kombineras med navigationssystem.
Ikraftträdande
De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 juli 2019.
Proposition 2018/19:73
Avdragsrätten för privat pensionssparande slopades 2016. Men du som saknar pensionsrätt i din anställning – det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag – och du som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet, kan fortfarande få göra avdrag i din inkomstdeklaration om du har ett individuellt pensionssparande (IPS) eller sparar i en privat pensionsförsäkring.
Ditt avdrag får inte överstiga 35 procent av din inkomst och du får inte avdrag med mer än 10 prisbasbelopp (465 000 kr för 2019). Avdraget får du beräkna med ledning av årets eller fjolårets inkomst. Det är alltså möjligt att välja den högsta av dessa årsinkomster.
För att du ska få göra pensionssparavdrag för tjänsteinkomster ska du ha haft en anställning under året. Uppdrag är inte anställning.
Inkomst i form av till exempel sjukpenning, arbetslöshetsersättning från Försäkringskassan, arbetslöshetskassan och Trygghetsrådet samt pensionsinkomster av olika slag är inte inkomst av anställning.
Skatteverket skriver i ett ställningstagande att en person anses helt sakna pensionsrätt i sin anställning om personen under beskattningsåret inte har någon anställning i vilken personen under beskattningsåret eller tidigare beskattningsår har haft rätt till tjänstepension. Att personen under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse vid denna bedömning. Enligt Skatteverket händer det att
Enligt Skatteverket kan pensionssparavdrag inte medges i fall A och B ovan eftersom den anställda inte helt saknar pensionsrätt i sin anställning.
För fall C saknar personen däremot helt pensionsrätt i sin anställning under förutsättning att personen inte under någon del av beskattningsåret hade kvar sin tidigare anställning där personen hade rätt till tjänstepension – personen har därför rätt till pensionssparavdrag. Detsamma gäller för fall D.
Skatteverkets ställningstagande 2019-05-23
För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie.
Karl redovisade en JAU som uppgick till 5,4 miljoner kronor på blankett K15A, en bilaga till inkomstdeklarationen, i samband med avyttring av en andel i ett kommanditbolag. Han begärde avdrag för kapitalförlust med samma belopp.
Trots att Karl lämnade en utförlig beräkning av JAU ansåg Skatteverket att det fanns brister i den bevisning som han lämnat för att styrka beräkningen. Dessa brister var enligt Skatteverket i huvudsak följande:
Sammanfattningsvis konstaterade Skatteverket att Karl inte gjort sannolikt varför hans JAU var mycket högre beräknad än bolagets bokförda egna kapital och att de redovisade beloppen i Karls beräkning stämde överens med verkligheten. Skatteverket kom slutligen fram till att Karl hade en positiv JAU om 59 545 kr. Han medgavs avdrag för kapitalförlust med samma belopp.
Förvaltningsrätten konstaterade att det är delägaren i handels- eller kommanditbolaget som har bevisbördan för att den JAU som redovisats på blankett K15A är korrekt beräknad. Domstolen poängterar att JAU inte fastställs varje år utan först när andelen i ett handels- eller kommanditbolag avyttras. Det betyder att denna kan ändras under hela den tid som personen är delägare i bolaget.
Förvaltningsrätten fastställde JAU och bestämde kapitalförlusten till samma belopp som Skatteverket beslutat.
Kammarrätten fann inga skäl att för att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort.
Kammarrätten i Göteborg, dom 2019-05-14, mål nr 3393-18
Regeringen vill främja extrajobb på helger och lov för skolungdomar samtidigt som det inte ska inverka på skolgången. Man föreslår därför att en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på lön till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år.
Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften som uppgår till 10,21 procent ska betalas på en lön upp till 25 000 kr per kalendermånad. Nedsättningen utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
Om ett företag, som för sin först anställde har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, anställer till exempel en ung sommarjobbare som första person kommer företaget inte kunna få nedsättning för den personen enligt växa-stödsreglerna. Det beror på att den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas.
Om ett företag har en anställd i företaget och för denna person utnyttjar möjligheten till nedsättning av arbetsgivaravgifterna enligt reglerna för växa-stöd, är det däremot möjligt att anställa en ungdom och även för den personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på lön som betalas ut efter den 31 juli 2019.
Proposition 2018/19:99
Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mindre ändringsarbeten kan enligt det så kallade utvidgade reparationsbegreppet behandlas som reparation och underhåll. Utgifter för sådana arbeten får därför också dras av omedelbart.
Ett fastighetsbolag hade i samband med ett upprustningsprojekt av sina hyresfastigheter bytt ut tvåglasfönster med träram mot treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. De fönster som satt monterade i byggnaderna var från 1930-talet respektive 1950- och 1960-talen.
I projektet ingick även renovering av badrum, stammar, avlopp, fasader och tak. Bolaget hade begärt att utgifterna skulle få dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen, förutom en mindre del avseende badrumsrenoveringarna.
Skatteverket godtog bolagets begäran med undantag för en del av utgifterna för fönsterbytet. Verket ansåg att fönsterbytet visserligen var att anse som reparation och underhåll men att det hade inneburit en standardförbättring i förhållande till byggnadernas ursprungliga skick. Den del av utgifterna för fönsterbytet som ansågs motsvara en standardförbättring uppskattades till 30 procent och omedelbart avdrag för den delen vägrades.
När en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så ligger det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, i sakens natur att detta i regel sker med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt.
För att ett omedelbart avdrag ska begränsas med hänvisning till att en åtgärd har medfört en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick måste det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.
Av utredningen i målen framgick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte annat än att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebar i form av till exempel högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader var en följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Vid sådant förhållande fann Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses röra sig om en sådan förbättring för vilken i stället årliga värdeminskningsavdrag ska göras.
Fastighetsbolaget fick därmed avdrag för utgifterna i sin helhet för fönsterbytet såsom utgifter för reparation och underhåll.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-06-04, Mål nr 2482-2485-18