Ekonomiska konsekvenser av coronaviruset
Regeringen har i spåren av coronavirusets spridning tryckt på kring införandet av så kallat korttidsarbete, en statlig reglering av arbetstid. Anledningen till möjligt korttidsarbete är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten när det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin. Det ska ge företagen möjlighet att möta tillfällig arbetsbrist genom att sänka arbetstiden istället för att behöva genomföra uppsägningar. Den anställde får gå ner i arbetstid alternativt delvis blir arbetsbefriad. Under den tiden blir även lönen lägre. Korttidsarbete har tidigare föreslagits att börja gälla från 1 augusti, men det kan bli tidigare.
Villkor för ekonomiskt stöd
Korttidsarbete skulle då aktiveras av regeringen genom föreskrifter. Stödperioden kan som längst uppgå till två år, därefter måste minst två år förflyta innan beslut om en ny stödperiod kan fattas. När stödet aktiveras gäller det hela landet och alla branscher. Rätten till stöd avser arbetsgivare som är juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan eller juridiska personer som dessa har ett direkt eller indirekt inflytande över, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet. Lagen gäller heller inte arbetsgivare där verksamheten i huvudsak är finansierad av allmänna medel (3 §).
Ansökan om och beviljande av stöd vid korttidsarbete sker i två faser bestående av dels preliminärt stöd, dels slutligt stöd som fastställs efter avstämning. Det är Skatteverket som ska hantera stöden.
För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till
- 20 procent av ordinarie arbetstid,
- 40 procent av ordinarie arbetstid, eller
- 60 procent av ordinarie arbetstid.
Andra förslag
Det kan även skrivas in förutsättningar för korttidsarbete i centrala kollektivavtal. Enligt Svenskt Näringsliv uppger nästan vart femte företag, 19 procent, att de har påverkats negativt av coronaviruset. Nästan lika många, 18 procent, uppgav att det finns risk för personalneddragningar om läget förvärras med smittspridning under de närmaste månaderna. Svenskt Näringsliv har även fört fram andra förslag till regeringen för att hjälpa företagen i kristider såsom anstånd med skatteinbetalningar, att låta företag slippa att betala moms vid kundförluster, utökade exportkrediter och krislån från Almi. Regeringen har enats med samarbetspartierna Liberalerna och Centern om att lägga en extra vårändringsbudget eftersom det är ett allvarligt läge för samhällsekonomin.
Även Riksbanken meddelade nyligen att de ser över åtgärder för att stärka upp det företag i Sverige som drabbas av ekonomiska konsekvenser, exempelvis se till att ge lån till banker med villkoret att de går vidare till små- och medelstora företag. Skulle krisen bli riktigt djup kan Riksbanken även köpa upp obligationer för att på så sätt stötta företag och till och med kommuner.
Regelkrångel bromsar tillväxten – så undviker du att administrationen tar över
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste …
Dags för semesterårsskifte – detta gäller före den 31 mars
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som …
Ansvar och risk vid användning av AI
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska …
Så drivs skönhetskliniken framgångsrikt med rätt stöd i redovisningen
Hur skapas lönsamhet och tillväxt i en konkurrensutsatt och konjunkturkänslig bransch som skönhetsvård? För Forma Vita är svaret tydligt. Sedan starten har de haft en trygg …
Nu får juridiska personer skattereduktion på gåvor
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. …
Nya krav på lönetransparens – vad förändras för arbetsgivare?
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men …
Nya lagar vid årsskiftet – vad innebär de för företagare och konsulter?
Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna. Nya 3:12-regler 3:12-reglerna är de …
Redovisningskonsulten som nyckelspelare i Järvsöbackens tillväxtresa
Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i …
Nya 3:12-regler – vad du som delägare behöver ha koll på
Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett …
Ändringar i K-regelverket – kan ditt företag fortsätta tillämpa K2?
I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i …