Många företagare i Sverige känner en allt större otrygghet i takt med att brottsligheten ökar. Lena Nitz som är expert på brott- och trygghetspolicy vid Svenskt Näringsliv ger tips på vad du som företagare kan göra för att upptäcka och förhindra brott.
Hälften av företagen i Sverige utsätts årligen för brott och vart tjugonde företag överväger att lägga ner sin verksamhet på grund av otrygghet. Det visar Svenskt Näringslivs rapport, ”Brottslighetens kostnader”.
Den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag uppgår till 100 miljoner kronor och i takt med den ökande brottsligheten får polisen svårt att hinna med att skydda företagen.
Näringslivet tvingas i stället själva lägga stora summor på kamerabevakning, väktare, ordningsvakter och andra former av säkerhetslösningar.
– Många företag upplever att brottslighet mot företag inte tas på allvar och att näringslivet lämnas själva att lösa det, säger Lena Nitz.
Det är därför det är så viktigt att få kunskap om vilken typ av brott som företagen utsätts för och hur det drabbar inte bara dem själva utan hela samhället.
– Vår rapport är en viktig pusselbit för att få en helhetsbild av dagens brottslighet mot svenska företag. Utan pålitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen, säger Lena Nitz.
Rapporten visar också att oron och utsattheten för brottslighet leder till att det blir svårt för företagen att rekrytera och att investeringsviljan hämmas.
Till detta kommer oron för att utsättas för brott som påverkar viktiga beslut, exempelvis om var företaget ska etablera eller flytta sin verksamhet, om eventuell expansion är aktuell eller om det snarare handlar om att lägga ned delar av verksamheten.
– Det här är mycket allvarligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället i längden. Företags blotta närvaro skapar ett levande samhälle. Det i sig skapar trygghet. I samma stund som brottsligheten tränger bort företagen tar kriminaliteten och otryggheten över, förklarar Lena Nitz.
Finns det då någonting företagen kan göra för att för att upptäcka eller förhindra brott? Jo, det finns det.
Här är Lena Nitz främsta tips:
Utbilda personalen
Håll dig uppdaterad om de senaste bedrägerimetoderna och informera medarbetarna. Om medarbetarna känner till vilka metoder som används är det lättare att undvika att bli lurad.
Etablera tydliga rutiner och interna kontroller
Implementera interna kontroller för att övervaka och godkänna finansiella transaktioner. Inför godkännandeprocesser för stora betalningar eller förändringar i leverantörsinformation. Se till att alla betalningar kräver minst två godkända signaturer.
Säkra företagsinformation
Använd starka lösenord och ändra dem regelbundet. Implementera tvåfaktorsautentisering för att förstärka säkerheten.
Säkerhetskopiera data
Regelbundna säkerhetskopieringar av företagskritisk information minskar risken för dataförlust vid attacker som ransomware.
Skydda företagsnätverket
Installera och uppdatera brandväggar och antivirusprogram. Använd krypterad kommunikation för känslig dataöverföring.
Uppdatera mjukvara regelbundet
Håll alla system och programvaror uppdaterade för att täppa till säkerhetshål och minska risken för intrång.
Verifiera leverantörer och kunder
Kontrollera leverantörers och kunders bakgrund och pålitlighet innan du etablerar affärsrelationer.
Var särskilt försiktig med nya eller okända parter.
Upprätta en incidenthanteringsplan
Skapa en plan för hur företaget ska agera om det drabbas av bedrägeri.
Kontakta banken så fort som möjligt och anmäl alltid till Polisen om du blivit utsatt för bedrägeri!
The post Brottsligheten mot företagare ökar – så minskar du risken att bli utsatt appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För anställda som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.
Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga, men det finns vissa undantag då förmånerna är skattefria.
Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda:
Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.
För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.
Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.
Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.
En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.
Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.
Om arbetsgivaren erbjuder ett friskvårdsbidrag som överstiger ett mindre värde ska en anställd som utnyttjar ett sådant bidrag förmånsbeskattas för hela beloppet, inte bara det överskjutande beloppet. Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet.
En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde.
Friskvårdsbidraget får användas till de enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända.
Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter.
Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot.
Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget.
The post Friskvårdsbidrag 2024 – tänk på detta appeared first on Tidningen Konsulten.
Skyldigheten för företag att använda kassaregister har funnit sedan 2009. Reglerna infördes för att skapa en sund konkurrens mellan företag i kontantbranschen. Alla företag som i sin näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort eller swish ska använda ett kassaregister. På så sätt får de samma villkor när det gäller vilken försäljning som ska redovisas och möjligheten att undanhålla försäljningar minskar.
Skyldigheten för företag att använda kassaregister har funnit sedan 2009. Reglerna infördes för att skapa en sund konkurrens mellan företag i kontantbranschen. Alla företag som i sin näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort eller swish ska använda ett kassaregister. På så sätt får de samma villkor när det gäller vilken försäljning som ska redovisas och möjligheten att undanhålla försäljningar minskar.
För att omfattas av skyldigheten behöver försäljningen ske mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Det finns många olika betalningssätt och tekniken fortsätter utvecklas med nya lösningar.
Kontant betalning är betalning med sedlar och mynt, rikskuponger (kuponger som företaget löser in hos något annat företag) och pantkvitto. Även elektroniska betalningar omfattas och jämställs enligt Skatteverket med kontokortsbetalning.
Exempel på elektroniska betalningar är när betalning sker via en SMS-tjänst eller någon annan elektronisk betalningstjänst. Det medför att en försäljning som en kund betalar genom att swisha ska registreras i ett kassaregister.
Fakturerade försäljningar omfattas inte av skyldigheten att registreras i ett kassaregister. En fakturerad försäljning kännetecknas av att säljaren lämnar kredit till en köpare för senare betalning. Det finns däremot inget som hindrar att ett företag använder ett kassaregister för att registrera försäljning mot kredit. Det kan vara bra för att få en bra sammanställning över vilken försäljning som har skett under en dag.
Om ett företag upprättar en faktura och samtidigt tar kontant betalt vid försäljningstillfället brukar fakturan kallas kontantfaktura. Upprättar företaget en kontantfaktura för försäljningen behöver den inte registreras i ett kassaregister. Det förutsätter att företaget följer de regler som gäller för bokföring av fakturor och att kontantfakturan innehåller ett antal uppgifter.
Det finns en rad undantag från skyldigheten att använda kassaregister. Dessa undantag kan delas in i tre grupper: undantag enligt lagen, undantag i enskilda fall som Skatteverket har beslutat samt undantag enligt Skatteverkets föreskrifter.
Det är en sådan föreskrift som Skatteverket nu har förnyat för företag som säljer lotter och skicklighetsspel på offentliga nöjestillställningar. Det finns även undantag enligt Skatteverkets föreskrifter för viss obemannad försäljning som uppfyller vissa förutsättningar. Med obemannad försäljning menas att ett företag säljer varor eller tjänster där köparen själv sköter betalningen, utan övervakning av någon från företaget. Kunden kan till exempel betala med kort eller lägga betalningen i ett fack, en låda eller liknande. Om företaget övervakar att betalningen görs är försäljningen inte obemannad.
Det finns sju situationer som enligt lag undantar företaget från skyldigheten att använda ett kassaregister.
Ett undantag gäller företag som bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Med det menas att den normala omsättningen inklusive moms under beskattningsåret kan antas uppgå till högst fyra prisbasbelopp. För beskattningsåret 2024 innebär det en omsättning på 229 200 kronor.
Ett annat undantag gäller att den som säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsavtal inte är skyldig att använda kassaregister. Det är företag som exempelvis säljer varor som köparen beställer på en hemsida och får levererat hem.
Slutligen kan Skatteverket medge undantag från skyldigheterna kring kassaregister i två fall. Ett beslut om undantag får förenas med villkor.
För det första kan undantag medges när behovet av ett tillförlitligt underlag för skattekontrollen kan tillgodoses på ett annat sätt.
För det andra kan undantag medges när en viss skyldighet är oskälig. Vad som avses med det bedöms i varje enskilt fall och med beaktan av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Undantag kan innebära att företaget helt befrias från att använda ett kassaregister, eller avse en viss skyldighet, exempelvis skyldigheten att erbjuda kvitton.
Om ett företag inte följer reglerna ska Skatteverket ta ut en kontrollavgift. Det kan exempelvis ske om kassaregistret inte uppfyller lagens krav, företaget inte registrerar en försäljning eller annan användning av kassaregistret eller inte tar fram och erbjuder kunden ett kvitto.
Kontrollavgiften är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. Skatteverket ska bara ta ut en kontrollavgift vid varje kontrolltillfälle, oavsett om en eller flera överträdelser har konstaterats.
The post Nya föreskrifter om kassaregister appeared first on Tidningen Konsulten.
The post Srf konsulterna tipsar: Skatteregler vid försäljning av andel i karensbolag appeared first on Tidningen Konsulten.
Det är snart årsskifte men än finns det tid att påverka lönen för 2023. Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver kontroller ditt löneuttag för 2023. För att du ska kunna tillgodogöra dig det så kallade lönebaserade utrymmet för dina andelar under beskattningsåret 2024 behöver du redan under 2023 ta ut en lön som uppgår till en viss nivå. Det lönebaserade utrymmet påverkar beräkningarna hur stor del av utdelningen som kan tas ut med 20 procents beskattning i inkomst av kapital.
Läs mer i artikeln Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?
The post Srf konsulten tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag appeared first on Tidningen Konsulten.
Multinationella koncerner med en omsättning om minst 7 miljarder kronor ska lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket enligt DAC4. I rapporten ska uppgifter om koncernens verksamhet för varje land lämnas och uppgifter per företag. Huvudregeln är att det så kallade yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela koncernen i sitt hemland.
Skatteverket har nu öppnat en ny e-tjänst för att lämna underrättelse om Land-för-land rapportering. E-tjänsten ersätter blanketterna SKV 2381 och SKV 2382. I den nya e-tjänsten kan listor på alla koncernföretag lämnas och få kvittens på lämnade uppgifter. Det krävs inte ett registrerat ombud eller fullmakt från bolaget för att lämna underrättelse för dess räkning. För att kunna använda tjänsten krävs i dagsläget e-legitimation. Skatteverket planerar att utöka inloggningsmöjligheterna för att underlätta för utländska företag.
Mer information och länk till e-tjänsten hittar du på skatteverket.se>>
The post Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4 appeared first on Tidningen Konsulten.
Som delägare i ett fåmansaktiebolag behöver du tänka på några saker innan årsskiftet för att kunna tillgodoräkna dig så stort gränsbelopp som möjligt. Har du koll på att du har tagit ut tillräckligt med lön för att kunna tillgodoräkna dig ett löneutrymme vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln nästa år?
Den som är verksam i betydande omfattning i ett fåmansaktiebolag har i normalfallet en kvalificerad andel i företaget. Det innebär bland annat att en utdelning till viss del blir beskattad i inkomst av kapital och till viss del i inkomst av tjänst. Den del av utdelningen som motsvarar ett gränsbelopp som beräknas enligt förenklingsregeln eller huvudregeln beskattas i inkomst av kapital med 20 procent. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss brytpunkt och därefter beskattas i inkomst av kapital med 30 procent.
Eftersom en utdelning motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomst av kapital är det viktigt att räkna på det varje år och beräkna det enligt den regel som är mest förmånlig. Det är den som äger andelarna vid ingången av beskattningsåret som får beräkna årets gränsbelopp.
Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt – antingen genom förenklingsregeln eller genom huvudregeln. Vilket sätt man beräknar gränsbeloppet på beror på om man tar ut lön och om man uppfyller förutsättningarna i övrigt.
För beskattningsåret 2023 får delägare till fåmansföretag ett gränsbelopp om 195 250 kronor att använda till utdelning som beskattas med 20 procent. Gränsbeloppet beräknas utifrån din ägarandel i företaget. Gränsbeloppet kan sparas till kommande år och räknas då upp med en särskild procentsats. Om du äger flera fåmansföretag så ska du vara observant på att förenklingsregeln bara får användas i ett fåmansföretag per år.
Gränsbeloppet för beskattningsåret 2024 kommer att vara 204 325 kronor, det vill säga det gränsbeloppet som kan användas för utdelningar med en beskattning till 20 procent under beskattningsåret 2024.
Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas dels på delägarens anskaffningsvärde för aktierna, dels på 50 procent av de kontant utbetalda lönerna i företaget. Den som tar ut lön från sitt företag kan beräkna sitt gränsbelopp enligt huvudregeln i stället för förenklingsregeln om huvudregeln ger ett högre gränsbelopp.
För att du ska kunna tillgodoräkna dig lönebaserat utrymme baserat på de löner som totalt sett finns i fåmansföretaget måste du äga mer än fyra procent av aktierna och det är viktigt att du, eller en till dig närstående person, tar ut rätt lön. Det är löneuttaget under året före beskattningsåret som påverkar möjligheten att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet. Alltså är det lönen som du tog ut 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under beskattningsåret 2023. Lönen som delägaren eller närstående var tvungen att ha tagit ut under 2022 var det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det innebär att den lön du tar ut under 2023 kommer att påverka möjligheterna för beskattningsåret 2024. Lönen som delägaren eller närstående är tvungen att ta ut under 2023 är det lägsta av 713 280 kronor eller 445 800 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det är nu under 2023 som du kan påverka om du kan räkna på lönebaserat utrymme för 2024.
Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.
Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.
Du kanske idag inte äger andelar i ett fåmansföretag men ligger i startgroparna för att börja din verksamhet i ett aktiebolag. Det är bättre att starta sitt aktiebolag i slutet av året eftersom det är den som äger andelarna i början av beskattningsårets som får tillgodoräkna sig årets gränsbelopp. Startar man företaget eller köper andelarna i början av ett år får man vänta ett helt år innan man får beräkna gränsbeloppet. Man tappar alltså ett års gränsbelopp.
The post Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet? appeared first on Tidningen Konsulten.
Har du koll på reglerna om skydd för visselblåsare? Från och med 17 december 2023 kommer visselblåsarlagen även att omfatta mindre och medelstora företag med minst 50 anställda. Det innebär ökade krav på effektivitet, kontroll och regelefterlevnad.
Stora organisationer och offentliga arbetsgivare har haft krav på interna rapporteringskanaler för visselblåsare sedan 17 juli 2022. Nu börjar alltså detta krav gälla även mindre och medelstora organisationer.
Syftet med visselblåsarlagen är att göra det enkelt och säkert att anonymt rapportera misstänkta missförhållanden på en arbetsplats, samt att därmed förebygga och bekämpa korruption, oegentligheter och kriminalitet.
Det kan till exempel vara allvarliga risker, som kan skada individer, företaget, samhället eller miljön, såsom bokföring, intern bokföringskontroll, revision eller andra allvarliga oegentligheter som rör bolagets vitala intressen.
Genom ett visselblåsarsystem kan visselblåsare rapportera missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen anonymt och utan risk för repressalier.
En visselblåsare som inte är övertygad om att en intern rapporteringskanal inom organisationen skulle garantera en opartisk och rättvis hantering, kan i stället använda en extern rapporteringskanal, eller vända sig till massmedia.
Ett väl fungerande system minskar alltså risken att oegentligheter inom företaget sprids till media, utan i stället upptäcks och kan hanteras internt.
Den funktion på företaget som mottar rapporterna ska vara oberoende och självständig, samt hanteras av en begränsad krets, antingen en enskild individ eller en grupp personer. Rollen kan jämföras med ett dataskyddsombud enligt GDPR.
Även styrelsen, chefsjuristen eller revisorn på företaget kan vara mottagare av rapporterna. Detta säkerställer att rapporter behandlas objektivt och utan påverkan från interna intressen.
Mottagarna av rapporterna vara tillräckligt kompetenta för att kunna bedöma och agera på de inkomna rapporterna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer en ärlig och ansvarsfull hantering av visselblåsarrapporter och främjar öppenhet och integritet inom organisationen.
Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelserna är exempel på myndigheter som har utsetts av regeringen att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler. Till dessa myndigheter kan du vända dig för att rapportera om missförhållanden inom exempelvis finansiella området, eller skatteområdet.
The post Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu börjar den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.
För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.
The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.
Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.
När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.
Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.
Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.
I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.
Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.
The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.